Elitism och demokrati

Det är roligt när människor lyckas. Vi uppskattar när människor vill och kan utnyttja hela sin inneboende potential och begåvning – vilket område det vara må. Vi vet att det i många sammanhang också är förknippat med konkurrens. Det kan gälla ett affärskontrakt, en sökt tjänst eller idrottsprestation. Riktigt duktiga människor kommer att tillhöra en elit inom sitt område.
På senaste tiden har elitidrotten kommit i fokus. Alldeles särskilt har den hårda träningen av unga flickgymnaster ifrågasatts.
Den tillspetsade frågan är om det är förenligt med demokratin att uppmuntra somliga att bli bättre än andra? Mitt svar är ja med förbehåll.
Ja, visst får somliga vara bättre än andra på olika områden. Det driver utvecklingen framåt. Det kan inspirera . Det skapar förebilder.
Samtidigt, om det förknippas med värderingen av människor – att somliga är mer värda än andra – då blir det alldeles fel! Människovärdet får inte ha med prestation att göra. Den demokratiska grundbulten gäller: alla människor är lika mycket värda. Inte på grund av något annat än att vi alla är just människor!
Detta får vi påminna varandra om ofta, ofta, ofta!

Det här inlägget postades i Delaktighet, Demokrati. Bokmärk permalänken.