Integrering eller inkludering

I veckan har jag varit på två heldagsseminarier. Det ena aktualiserade att det i år är 500 sedan romerna kom till Sverige. Det andra handlade om främlingsfientligheten och hur vi ska motverka den. Det första hölls i anrika andrakammarsalen i riksdagshuset, det andra i Folkets hus i Rinkeby (integrationsminister Erik Ullenhag har denna vecka flyttat ut sitt kontor till Rinkeby!).
Det som bl a fastnade från dagarna är den frustration och vrede både romer och invandrare gav uttryck för. De känner sig – minst sagt – utanför majoritetssamhället. De får och kan inte vara med på lika villkor. Det skapar naturligtvis mest av allt mänskliga problem och mänskligt lidande. Det är samtidigt en allvarlig utmaning mot demokratin.
Vi talar om integrering. Ministern kallas integrationsminister. Jag tror vi måste börja ett steg tidigare. Innan dessa grupper kan integreras måste de inkluderas och känna sig inkluderade. Utanförskapet måste brytas innan integreringen kan ske.

Två konkreta åtgärder – inte de enda men några av de viktigaste – är utbildning och åtgärder mot bostadssegregationen. Viktigare än tidsbegränsade projekt av olika slag är långsiktiga satsningar inom dessa områden. Kraftfulla, fokuserade satsningar!

Det här inlägget postades i Delaktighet, främlingsfientlighet. Bokmärk permalänken.