Nationens gränser

En nations gränser är en konstruktion betingad av geografiska och historiska omständigheter. Det kan vara en flod eller helt enkelt raka streck på kartan som i norra Afrikas fall. De kan också ändras genom mer eller mindre påtvingade beslut som fredsslut eller internationella överenskommelser. I dagens globala och teknifierade värld blir dessa gränser mer och mer fiktiva. Människor, pengar och information flyttar runt i allt större utsträckning och med accelererande hastighet. Vad som är en nations yttre murar och inre identitet blir då alltmer svårdefinierade.

För somliga är detta hotfullt. De vill stoppa utvecklingen och helst vrida klockan tillbaka och hänvisar gärna till en nations – ofta med attributet ’ärofulla’ – historia. En nation, ett folkslag, ett språk, en kultur, en religion. Den nationella skivan ska spelas i mono. För att få den bilden att stämma blir framställningen av historien avgörande. Det rättmätiga i den egna nationens agerande genom århundradena och det orättfärdiga i olika fientliga makters handlande blir den svart-vita bild de vill förmedla.

Nationalism och nationalistiskt historiebruk är inte bara orealistiska och endimensionella. De är också farliga och ställer människor och folk mot varandra istället för att finna rimliga och hanterliga former för en nations identitet, avgränsningar och fredliga samverkan med andra nationer.

Det här inlägget postades i Historiemedvetande, nationalism. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Nationens gränser

  1. lennart söderlund skriver:

    Hej Överintendenten!

    Visst kan man som du säga, att allt håller på att fragmentiseras. Det finns inte längre nationer. Vi lever i en trans- eller multinationell värld. Vi är inte längre Guds barn utan alla internets barnaskara.

    Betraktar man din mening ”Vad som är en nations yttre murar och inre identitet blir då alltmer svårdefinierade”, uppkommer osäkerhet. Använd den meningen på Israel. Åk dit till Israels murar och fundamentalistiska religion och försök vinna framgång med dina tankeskott.

    Det kommer inte lyckas, tror jag. Blott Sverige har en myndighet som ska tolka historien, genom en statlig myndighet och en överintendent. Inte forskare, inte historiker utan överintendent.

    Jag kanske missuppfattar allt?

    Mvh

    Lennart

    • tankeforum skriver:

      Tack Lennart för Dina kommentarer!
      Jag vill i min tur bara kommentera det sista Du skriver. Forum för levande historia eller dess överintendent tolkar inte historien. Vi har som uppgift att informera om vissa delar av den, Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Innehållet i denna information kommer från historiker och andra forskare vid våra universitet och högskolor. Känner man forskare vet man att de inte låter sig styras av några propåer eller direktiv från en myndighet eller någon annan aktör. Jag känner mig trygg med denna ordning. Sen är det en annan sak att historiker sinsemellan inte sällan tolkar på olika sätt och kommer till olika slutsatser. Denna perspektivrikedom försöker vi också på olika sätt att ta vara på
      Eskil Franck

Kommentarsfältet är stängt.