Att se – medborgerlig tillit och demokratiskt ansvar

På en joggingtur tidigt i söndags morse mötte jag en kvinna i fyrtioårsåldern. Min nyfikna vana trogen tittade jag upp för att se om det var någon jag kände. Till min förvåning mötte hon min blick och vi log vänligt mot varandra. Förvåningen kom sig av att de allra flesta kvinnor i den situationen inte möter min blick utan tittar rakt fram, i marken eller vänder bort blicken. Jag har förstått att det beror på att det är bästa sättet att skydda sig mot ovälkomna kontakter från män, en sorts enkelt skalskydd. Fullt begripligt med tanke på vad kvinnor råkar ut för stup i kvarten. Och ändå så sorgligt att det ska behöva vara så.

Det allvarliga med detta är också att ett fungerande samhälle på många sätt bygger på en tillit mellan medborgarna. Att vi litar på varandra. Ett samhälle som bygger på misstroende och misstankar fungerar helt enkelt sämre. Därför är t ex kvinnors utsatthet inte bara en kvinnofråga utan i högsta grad en samhällsfråga – för oss alla!

En annan aspekt av att se gäller vårt ansvar för att inte sluta ögonen eller vända oss bort när det händer tveksamma eller oacceptabla saker runt omkring oss. Att vara åskådare är inte en neutral position. Vare sig vi vill det eller inte görs vi delaktiga i skeendet. Antingen så att vi passivt accepterar och därmed legitimerar det som sker och kanske t o m förstärker det. Eller också så att vi markerar att så här får det inte gå till. I en fungerande demokrati kan vi inte både se och lägga ansvaret på någon annan.

Jag är glad över att Forum för levande historia den 25 januari öppnar utställningen
Spelar roll i ny, uppdaterad version. Den får oss att reflektera över åskådarrollens ansvar. Kanske kan den också bidra till tankarna kring medborgerlig tillit.

Det här inlägget postades i ansvar, Åskådaren, civilkurage, Delaktighet, Demokrati och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Att se – medborgerlig tillit och demokratiskt ansvar

  1. Ping: Att se – medborgerlig tillit och demokratiskt ansvar « rektor lyceum

Kommentarsfältet är stängt.