Astrid Lindgren och fredsdagen

I dag för precis 70 år sedan kapitulerade Nazityskland. Världen drog en lättnadens suck. Kriget – som skördat omkring femtio miljoner människor – var över. Europa låg i ruiner.

Segerdagen på Kungsgatan 7 maj 1945

Segerdagen på Kungsgatan 7 maj 1945. Källa: Stockholmsfärg

Den efterlängtade freden uppmärksammades på många håll. Även i Sverige – som ville vara neutral i kriget – samlades glada människor för att fira att kriget var slut. Men alla kunde inte känna enbart glädje. ”Hatet tar inte slut samma dag freden kommer, de som ha fått sina anförvanter ihjäl pinade i tyska koncentrationsläger glömmer ingenting bara för att det blir fred.” skriver Astrid Lindgren i sin dagbok den 6 augusti 1943. Redan två år före krigets slut kunde hon föreställa sig de överlevandes utsatthet på fredens dag. Hon fick rätt, och samtidigt fick hon fel.

Rätt i bemärkelsen att freden fick en annan innebörd för de överlevande. vars nära och kära utplånades i Förintelsen. För dem blev fredsdagen början på en process som ledde fram till en bekräftelse på det man befarat men inte fått bekräftat: att nära anhöriga inte fanns i livet. Min egen mamma, som kom som flyktingbarn från Wien till Sverige 1939, fick dödsattesterna över sina släktingar först när kriget var över. Innan dess hyste hon fortfarande hopp att de skulle vara vid liv.

Astrid Lindgren fick fel i föreställningen om att hatet skulle slå följe hos de som överlevt de tyska koncentrationslägren. Jag har tagit del av hundratals vittnesmål bland flyktingar och överlevande i Sverige. Hatet har märkligt nog lyst med sin frånvaro. Jag har dokumenterat och forskat om deras livshistoria, tagit del av deras berättelser om livet efter kriget; familjebildning, utbildning, karriär, social gemenskap och kulturella intressen. Flertalet har, trots allt det varit med om, kunnat fortsätta älska livet. De har lyckats skapa sig meningsfulla liv och har på olika sätt de bidragit till ett gott och demokratiskt samhälle för alla.

Jag har aldrig upphört att beundra dem.

Ingrid Lomfors
Överintendent

Det här inlägget postades i Fredsdagen. Bokmärk permalänken.