Hur reagerar Ni på denna bild?

Bilden föreställer en sida ur tidningen Expressen, den 29 april 1945.

Expressen, den 29 april 1945.

I april 1945 visade Expressen ett foto från en massgrav i Bergen-Belsen för ett antal kända och okända svenskar. Den kände vetenskapsmannen Sven Hedin betvivlade sanningshalten i bildmaterialet. Det gjorde även företrädare för den svenska försvarsmakten. Flertalet i Expressens ”enkät” gav dock uttryck för vanmakt och avsky inför fotografierna. ”Hur kan människor göra något sådant som det här?”, svarar en tillfrågad ”servitris” som fick representera ”allmänhetens reaktioner”.

I takt med att de överlevande själva kom till Sverige gjorde olika medier flera uppmärksammade reportage under hela maj månad. Men redan i juni 1945 började intresset för de evakuerade lägerfångarna och deras berättelse att svalna. Sverige kom, tillsammans med många andra länder, att omfattas av tystnadens kultur. Det tog över femtio år innan Europa började vakna ur sin Törnrosasömn och på allvar vågade konfronteras med sitt förflutna. Det är ett arbete som aldrig får upphöra. Därför känns bilden och frågan lika aktuell idag.

Ps. Mer finns att läsa i dagens Sydsvenskan där jag resonerar kring frågan. Fotografiet finns även i …Om detta må ni berätta… utgiven av Forum för levande historia.

Ingrid Lomfors
Överintendent

Det här inlägget postades i Efter massmorden i Norge. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Hur reagerar Ni på denna bild?

  1. Eva skriver:

    Jag reagerar naturligtvis på bilden med fasa.
    Att påstå att det rådde tystnad och törnrosasömn i femtio år är direkt felaktigt. Jag är född på 1960-talet och jag kan försäkra att min generation blev väl upplyst om andra världskrigets fasor. Länge var kriget för mig synonymt med förintelsen. Själva kriget var liksom nåt som pågått i bakgrunden. Jag upplever yngre generationer som betydligt mer oinformerade om detta.

    • Sven skriver:

      Jag är också född på 60-talet, och kan bara instämma. Förintelsen och den transatlantiska slavhandeln dominerade totalt. Det hördes betydligt mindre om kommunismens (lika groteska) mord, utrensningar och terrorbrott (och än mindre om den omfattande arabiska slavhandeln, exempelvis).

  2. Yvonne Rosenthal skriver:

    Det fanns säkerligen flera skäl till ”Tystnadens kultur” , ett var : Rätt eller fel så trodde man att de som överlevt gjorde bäst i att försöka glömma och gå vidare. Glömskan sågs som nödvändig för att överleva och gå vidare. Judiska massgravar i Sverige – har jag aldrig hört talas om , än mindre sett- var? Lyssnad på inslag med Ingrid Lomfors . De överlevande som kom till Sverige med båt fraktades INTE hit av flyktingsmugglande maffia . Dumheter att påstå , försöka antyda ngt sådant.De som dog här trots hade ju vistas mot sin vilja i koncentrationläger där de skulle utrotas. De hade svultit, varit, utan mat, drabbade av TBC, difteri. Att försöka dra paralleller mellan överlevande från KZ och de som försöker fly ekonomisk misär och de som flyr kriget i Syrien och som mot betalning anlitar skurkaktiga transportörer Skumt!! Botten rent ut sagt . LÄSKIGT.

  3. Karl Sundvall skriver:

    Ofattbart grymt, går inte att jämföra med något annat i modern historia. Smärtan för de lidande är unik. Det finns ingen ”tävling” i historiska skeenden. Det gäller att dra lärdomar av denna händelse och den tystnadens kultur som följde i många år. Tyska utrikesdepartementet var bemannat med flera uppsatta nazister till långt in i modern tid tills Joschka Fischer röjde upp som utrikesminister 1998 – 2005. Intill dess hade de kvarvarande lyckats styra strålkastarljuset om förintelsen i mer eller mindre grad.
    Lärdom? Vad döljs idag? Vi vet idag att Israel river hem och elnät för palestinier på Västbanken ( https://www.youtube.com/watch?v=uBWcIRNpWw0 ). Israels Prawer Plan går ut på att bl a bygga fem judiska byar på mark där nu fem palestinska byar ligger i Negevöknen. Ca 12 500 israeliska medborgare (beduiner) tvingas flytta. En tystnadens kultur i svenska medier. Snart har de lyckats fördriva människor. Vi kan bara konstatera att nu har en orättvisa hänt igen.

Kommentarsfältet är stängt.