Jag minns det som igår…

Auschwitz_birkenau_06-04-13_5Jag minns det som igår. Han kom fram till mig med bestämda steg och sa: Du ska följa med till Auschwitz.

Tre månader senare är vi på väg. Vi sitter tätt samman i en minibuss som tar oss genom ett polsk grått landskap. Elias, Hanka, Max, Spitzman och Bernard.

De är göteborgare med rötter i Polen och Grekland. Fem olika individer med vitt skilda språkliga, kulturella och sociala bakgrunder. Men de har minst en gemensam referenspunkt i livet. Auschwitz.

Lyssna på fortsättningen i Tankar för dagen som sänds i Sveriges Radio P1 på Förintelsens minnesdag den 27 januari.

Ingrid Lomfors, överintendent

(FOTO: Auschwitz-Birkenau, Wikimedia Commons)
Publicerat i Alla människors lika värde, Antisemitism, Förintelsen, Förintelsens minnesdag

Arbetet med att stärka romers rättigheter fortsätter

På lördag den 12 december är det avslutning för vår utställning Vi är romer – möt människorna bakom myten som visats i våra lokaler sedan augusti 2014. Med anledning av detta håller vi öppet hus. Alla är varmt välkomna! Programmet innehåller samtal, musik, teater och sagoläsning utifrån ett romskt tema. Möjlighet finns även att delta i en sista visning med våra pedagoger.

viarromer-dj

Under utställningsperioden har mer än 16 000 skolelever deltagit i en pedagogledd workshop, där de bland annat fått möjlighet att diskutera myterna och fördomarna bakom de stereotypa föreställningar av romer som än i dag lever i vårt samhälle. Från och med nästa höst kommer Vi är romer att visas på Malmö muséer. Vår förhoppning är att utställningen bidrar till ökad kunskap och medvetenhet om romers situation idag.

Det är viktigt att fler engagerar sig mot romers utsatthet och intoleransen i samhället. Vi är glada över att så många vuxna vill lära sig mer om de romska gruppernas historia och den diskriminering och förföljelse de fått utstå genom historien.

Att främja demokratiska attityder är en viktig uppgift för Forum för levande historia. Vi kommer att arbeta vidare med att bidra till att göra den romska historien mer känd och fortsätta arbetet med att motverka antiziganism.

Men arbetet med att stärka romers rättigheter måste även göras på ett europeiskt plan. Inom IHRA (International Holocaust Rememberence Alliance) arbetar Sverige, tillsammans med andra länder, med att ta fram fakta och lärarmaterial kring romernas utsatthet och förföljelse under Förintelsen. En annan viktig uppgift är att trycka på medlemsländer som Ungern och Rumänien, där förhållandena och utsattheten för romer idag är bland de värsta i Europa.

Mer information om romernas utsatthet och antiziganism hittar du på vår webbplats.

Ingrid Lomfors, överintendent

Publicerat i Alla människors lika värde, antiziganism, intolerans, Mänskliga rättigheter, rasism, Romer, romsk kultur, Tolerans, Vi är romer

Kunskaperna om rasbiologi viktigare än någonsin

Ikväll var det dags för årets utdelning av det prestigefyllda Augustpriset. Jag fick äran att presentera en av de nominerade fackböckerna, nämligen Maja Hagermans Käraste Herman. Rasbiologen Herman Lundborgs gåta. I min korta presentation hann jag med följande:

”En av vår tids stora frågor är hur vi ska förstå framväxten av rasism i Sverige. En ny opinionsundersökning visar att var femte svensk tror att människan kan delas in i olika biologiska raser. Hur är det möjligt år 2015? En del av svaret finns sannolikt i vår egen svenska historia. Det är en av många slutsatser som jag själv kommer fram till efter att ha läst Maja Hagermans biografi över rasbiologen Herman Lundborg.

På ett mycket skickligt och övertygande sätt lyckas Hagerman med konststycket att öppna nya synfält, genom att ta med läsaren på en vetenskaplig upptäcktsfärd genom tid och rum. Och hela tiden bjuds vi med att vandra bredvid Lundborg, när han i början av 1900-talet i sin iver samlar in data om människors utseenden och beteenden, i syfte att framavla den perfekta svenska folkstammen.

Hagerman gör precis det som den tränade historikern är lärd att göra, men som är så svårt, nämligen att skriva historia framlänges – det vill säga att skriva fram historien som om vi ännu inte vet vad som ligger i framtidens sköte. På så sätt ger Hagerman läsaren verktyg att tänka själv. Att dra egna slutsatser. Och att se sammanhangen mellan de svenska till synes aningslösa rasteorierna och den nazityska ras- och utrotningspraktiken. Maja Hagerman levererar just den typ av kunskap som vi behöver i vår tid.”

omanskligt_foto-niklas-larsson

Det är viktigt att kunskaperna om rasbiologi vidgas. Forum för levande historia har tagit fram ett studiematerial riktat till lärare om sortering, normer och makt med utgångspunkt från en tid då rasbiologiska idéer var allmänt accepterade och människor kategoriserades i vetenskapens namn. (O)mänskligt är även en turnéutställning för årskurs 9 och gymnasiet som tar upp frågor kring rasbiologi, steriliseringar, fördomar och diskriminering.
Just nu visas utställningen på Göteborgs stadsmuseum.

Och hur gick det då? Vetenskapsjournalisten Karin Bojs vann. Forum för levande historia gratulerar samtliga vinnare av Augustpriset och önskar samtidigt Maja Hagerman lycka till med boken om Herman Lundborg.

Ingrid Lomfors, överintendent

Foto: Niklas Larsson
Publicerat i Alla människors lika värde, Historiemedvetande, Mänskliga rättigheter, rasbiologi, Tolerans

Med lärdomar från historien

IMG_3206Just nu befinner jag mig i Debrecen i Ungern, nära gränsen till Rumänien. Här fanns en gång ett rikt och mångfasetterat judiskt liv. Nu är det borta. Över en halv miljon ungerska judar, och åtskilliga romer, mördades under Förintelsen. Fortfarande existerar en antisemitisk retorik och landets romer är föremål för diskriminering och social marginalisering.

Jag är här för att delta i IHRA:s (International Holocaust Rememberence Alliance) återkommande konferens och leda den svenska delegationen. Eftersom organisationen tillkom på svenskt initiativ 1998 har Sverige en särställning. Med sina 31 medlemsländer spelar IHRA en stor och viktig roll för att bredda kunskaperna om Förintelsen, inte minst i de länder som ganska nyligen börjat utforska sin historia. Syftet är att lära av historien för att främja arbete för tolerans och mänskliga rättigheter.

Samtidigt som vi samlas i Debrecen för att arbeta med lärdomar från Förintelsen pågår en flyktingkatastrof några mil härifrån. Hur ska konferensen förhålla sig till denna realitet? Det är en aktuell fråga som just nu diskuteras bland medlemsländerna. Vid ett par extra insatta programpunkter har bland annat Yehuda Bauer, en av världens ledande historiker på Förintelsen, uppmanat delegaterna att adressera flyktingfrågan i sina respektive länder.

Närmare 80 miljoner människor var hemlösa efter andra världskriget. De blev så småningom integrerade och har på olika sätt bidragit till Europas uppbyggnad. Lärdomar från historien kan ge oss vägledning inför mottagandet av dagens flyktingar, påminner Bauer. Därför är vi skyldiga att samverka i syfte att finna hållbara lösningar för integration av de flyktingar som nu söker en fristad i Europa.

Ingrid Lomfors, överintendent

(Foto från Exhibition "Eye to Eye", Debrecen 2015)
Publicerat i Alla människors lika värde, Antisemitism, civilkurage, Debrecen, Delaktighet, Demokrati, Diskriminering, Förintelsen, flyktingpolitik, Folkmord, främlingsfientlighet, Historiemedvetande, IHRA, levande historia, Mänskliga rättigheter, Minnas, normaliserad, rasism, rättigheter, Romer, Romer under Förintelsen, Tolerans, Ungern, utanförskap

Rättigheter är en färskvara

En sensommarkväll i augusti 1990 mördades Kent. Han var en vanlig kille från Hisingen i Göteborg. Jag träffade honom några gånger hemma hos gemensamma bekanta. Vi pratade mest om Hisingen, där även jag vuxit upp. Kent mördades när han skulle besöka gayklubben Touch på Esperantoplatsen i centrala Göteborg. Mördaren var 19 år och nynazist. Efter mordet uttalade sig dåvarande ledaren för Nordiska Rikspartiet i Aftonbladet: ”Det var inget dåd, det var rengöring. Vi betraktar inte homosexuella som människor. De är avskum.”

Top-facebbok-lansering-final3

 

 

 

 

Jag har tänkt en del på Kent i denna vecka när vi lanserat vårt nya normkritiska utbildningsmaterial HBTQ, MAKT & NORMER. Syftet med utbildningsinsatsen är att stärka lärare och elever att stå upp för allas lika värde och rättigheter. Ingen ska behöva kännas sig rädd eller bli utsatt för kränkningar på grund av sin sexuella läggning. Genom arbetet med att motverka homo-, bi- och transfobi bland unga hoppas vi också kunna begränsa inflytandet från de populistiska, intoleranta och rasistiska strömningar som just nu sprids över hela Europa.

Rättigheter är en färskvara. Det har historien lärt oss. Därför måste vi hela tiden vara vaksamma och säkerställa att de mänskliga rättigheterna upprätthålls.

Ingrid Lomfors, överintendent

Publicerat i Alla människors lika värde, öppenhet, civilkurage, Demokrati, Diskriminering, HBTQ, human rights, intolerans

Köpenhamnskonferens om Förintelsen i Norden

Just hemkommen från tvådagarskonferensen Holocaust in the Nordic countries i Köpenhamn, vill jag dela med mig av några intressanta perspektiv på forskning och minnesvård av Förintelsen.

Exemplen från de olika nordiska länderna visade att det finns många likheter i hur vi förhåller oss till vår historia, men också påtagliga skillnader. En tydlig skiljelinje är den
betydelse som de olika nationella erfarenheterna av motstånd till eller delaktighet i den nazityska raspolitiken får för respektive lands minnesproduktion och historieförmedling.

CRvol2fXAAItaOr

Sverige var neutralt och kunde därför föra en flyktingpolitik under hela kriget och ta emot judiska flyktingar, även om landet inte var så villigt att göra det till en början. Och det sägs ha betydelse för den svenska berättelsen om Förintelsen och viljan att minnas just insatserna i ”det goda Sverige”.

Norge och Danmark var ockuperade och därför har istället berättelsen om motståndet mot nazismen vuxit sig stark, och förstås berättelsen om den danska solidariteten med de danska judarna i flykten i oktober 1943. Finland är ett kapitel för sig där fokus varit riktat mot bevarandet av den finska självständigheten i relation till Sovjetunionen.

Dessa ”stora berättelser” plockades isär och problematiserades med hjälp av motberättelser som framfördes av de deltagande föreläsarna och panelisterna, och diskuterades därefter med en mycket kunnig, meriterad och internationellt representerad publik. Just det senare tyckte jag själv var den allra mest spännande delen av konferensen.

Med hjälp av nya frågor och ny forskning framträder nya bilder av våra länders historia. Nu gäller det för oss som verkar i miljöer där minnet ska förvaltas och kontextualiseras i vår just nu pågående samtid, att också vara beredda att ompröva vår självbild.

Konferensen påminde oss om behovet av att ständigt ifrågasätta och inte nöja oss med vedertagna berättelser.

Ingrid Lomfors, överintendent

Publicerat i Demokrati, diktatur, Förintelsen, flyktingpolitik, Folkmord, Historia, historiebruk, Historiemedvetande, Historieundervisning, levande historia

Tillsammans för Sverige – Ett tillrättaläggande

Igår samlades många av Sveriges beslutsfattare till ett möte om flyktingkrisen. En angelägen fråga där vi alla har ett ansvar och kan bidra på olika sätt.

Jag blev ombedd att ge ett historiskt perspektiv på invandringen till Sverige. Till min hjälp användes ett bildspel. I det har en formulering rycks ur sitt sammanhang och därför kommit att skapa en del rabalder, inte minst på sociala medier. Jag förstår det, och jag beklagar det.

Det jag sa var detta: ”Föreställningen om att det skulle finnas en enhetlig inhemsk kultur som går tillbaka till urminnes tider, den bygger inte på fakta. Vi har alltid stått under influenser utifrån.”

Med andra ord. All kultur är dynamisk. Vi ger och tar.

Självklart finns det en svensk kultur. Jag skriver just nu på det språk som är svenska och en del av denna kultur. En kultur som jag värdesätter och uppskattar högt, den är en del av mig och jag av den.

Ingrid Lomfors, överintendent

Publicerat i Efter massmorden i Norge