Målen som ska bära framåt

Med anledning av uppgifter i media om arbetsmiljöproblem och förtroendekris på Forum för levande historia vill jag gärna göra några förtydliganden:
bild1I samband med den organisationsöversyn som pågår är jag medveten om att många i personalen kan känna oro och misstro inför dessa förändringar. Jag tar de signalerna och känslorna på stort allvar. Och det finns utarbetade planer för hur vi ska gå tillväga för att svara upp mot de behov av tydliga mål och styrning som kommit fram.

Jag vet att många i personalen längtar efter att få fokusera på de strategiska målen. De som ska bära oss framåt. Vi har ett oerhört viktigt arbete att utföra, inte minst i dessa dagar när demokratin utmanas på riktigt. Min uppgift som chef för Forum för levande historia är att säkerställa att vår verksamhet får kraft och betydelse i samhälle. Därför behöver vi vässa våra verktyg och använda våra resurser så att så många som möjligt kan få ta del av vår oerhört viktiga verksamhet.

Ingrid Lomfors, överintendent

Publicerat i Efter massmorden i Norge

Prisvinnarens stol står tom

In i det sista har vi hoppats att Abdullah al-Khateeb ska kunna ta sig ut ur Syrien och komma till Stockholm. Han har tilldelats regeringens Per Anger-pris för sitt hjältemod.

Idag, på prisutdelningen, kommer hans stol att stå tom. Det känns sorgligt. Men hur tungt måste det inte kännas för Abdullah? Han lever under ständigt dödshot och kan inte röra sig fritt. Än mindre fly landet. Under dessa omständigheter utför han stordåd. Blott 27 år gammal är han redan en erfaren kämpe för de mänskliga rättigheterna.

Ända sedan i våras när vi i prisjuryn beslutade att ge priset till Abdullah har han varit i våra tankar. Vi har följt regeringens ansträngningar att få ut honom. Och varje dag har vi väntat på ett positivt besked. Via hans vänner i väst har vi kunnat kommunicera med honom och blivit imponerade över hans mod och beslutsamhet att inte ge upp. Vi ger inte heller upp. Den tomma stolen idag får bli en symbol för hoppet. Vi reserverar den för Abdullah till dess han bli fri och kan komma och ta emot sitt välförtjänta pris i Stockholm.

Ingrid Lomfors, överintendent

Publicerat i Mänskliga rättigheter

I Emerich Roths arkiv

I 25 år har Emerich Roth rest runt i svenska skolor och berättat om sina upplevelser från Förintelsen. Efter varje skolbesök har han bett eleverna att skriva ner sina tankar och skicka in till honom. Tusentals brev från början av 1990-talet finns nu i pärmar samlade i hans hemarkiv – en skatt för den som vill studera hur ungdomar över hela Sverige reagerar på mötet med Emerich och hans berättelse.

Bilden visar Emerich Roth och Ingrid Lomfors

Själv fastnade jag vid ett brev som gav mig kalla kårar. 1993 skriver en tjej i nionde klass i Kungälv följande: ”Innan du kom visste jag inte så mycket mer än att Hitler existerade och hans utrotning på judar. Jag hoppas verkligen att du fortsätter med dina tal överallt så kanske några få rasister eller nynazister inser vad dom håller på med.” Två år senare mördades John Hron i Kungälv.

Brevet till Emerich visar att tjejen såg en fara med de rasister och nynazister som verkade i hennes omgivning. Om samhället hade uppmärksammat dessa signaler i tid hade kanske mordet på John Hron kunna undvikas.

Ingrid Lomfors, överintendent

Publicerat i Efter massmorden i Norge

Jag minns det som igår…

Auschwitz_birkenau_06-04-13_5Jag minns det som igår. Han kom fram till mig med bestämda steg och sa: Du ska följa med till Auschwitz.

Tre månader senare är vi på väg. Vi sitter tätt samman i en minibuss som tar oss genom ett polsk grått landskap. Elias, Hanka, Max, Spitzman och Bernard.

De är göteborgare med rötter i Polen och Grekland. Fem olika individer med vitt skilda språkliga, kulturella och sociala bakgrunder. Men de har minst en gemensam referenspunkt i livet. Auschwitz.

Lyssna på fortsättningen i Tankar för dagen som sänds i Sveriges Radio P1 på Förintelsens minnesdag den 27 januari.

Ingrid Lomfors, överintendent

(FOTO: Auschwitz-Birkenau, Wikimedia Commons)
Publicerat i Alla människors lika värde, Antisemitism, Förintelsen, Förintelsens minnesdag

Arbetet med att stärka romers rättigheter fortsätter

På lördag den 12 december är det avslutning för vår utställning Vi är romer – möt människorna bakom myten som visats i våra lokaler sedan augusti 2014. Med anledning av detta håller vi öppet hus. Alla är varmt välkomna! Programmet innehåller samtal, musik, teater och sagoläsning utifrån ett romskt tema. Möjlighet finns även att delta i en sista visning med våra pedagoger.

viarromer-dj

Under utställningsperioden har mer än 16 000 skolelever deltagit i en pedagogledd workshop, där de bland annat fått möjlighet att diskutera myterna och fördomarna bakom de stereotypa föreställningar av romer som än i dag lever i vårt samhälle. Från och med nästa höst kommer Vi är romer att visas på Malmö muséer. Vår förhoppning är att utställningen bidrar till ökad kunskap och medvetenhet om romers situation idag.

Det är viktigt att fler engagerar sig mot romers utsatthet och intoleransen i samhället. Vi är glada över att så många vuxna vill lära sig mer om de romska gruppernas historia och den diskriminering och förföljelse de fått utstå genom historien.

Att främja demokratiska attityder är en viktig uppgift för Forum för levande historia. Vi kommer att arbeta vidare med att bidra till att göra den romska historien mer känd och fortsätta arbetet med att motverka antiziganism.

Men arbetet med att stärka romers rättigheter måste även göras på ett europeiskt plan. Inom IHRA (International Holocaust Rememberence Alliance) arbetar Sverige, tillsammans med andra länder, med att ta fram fakta och lärarmaterial kring romernas utsatthet och förföljelse under Förintelsen. En annan viktig uppgift är att trycka på medlemsländer som Ungern och Rumänien, där förhållandena och utsattheten för romer idag är bland de värsta i Europa.

Mer information om romernas utsatthet och antiziganism hittar du på vår webbplats.

Ingrid Lomfors, överintendent

Publicerat i Alla människors lika värde, antiziganism, intolerans, Mänskliga rättigheter, rasism, Romer, romsk kultur, Tolerans, Vi är romer

Kunskaperna om rasbiologi viktigare än någonsin

Ikväll var det dags för årets utdelning av det prestigefyllda Augustpriset. Jag fick äran att presentera en av de nominerade fackböckerna, nämligen Maja Hagermans Käraste Herman. Rasbiologen Herman Lundborgs gåta. I min korta presentation hann jag med följande:

”En av vår tids stora frågor är hur vi ska förstå framväxten av rasism i Sverige. En ny opinionsundersökning visar att var femte svensk tror att människan kan delas in i olika biologiska raser. Hur är det möjligt år 2015? En del av svaret finns sannolikt i vår egen svenska historia. Det är en av många slutsatser som jag själv kommer fram till efter att ha läst Maja Hagermans biografi över rasbiologen Herman Lundborg.

På ett mycket skickligt och övertygande sätt lyckas Hagerman med konststycket att öppna nya synfält, genom att ta med läsaren på en vetenskaplig upptäcktsfärd genom tid och rum. Och hela tiden bjuds vi med att vandra bredvid Lundborg, när han i början av 1900-talet i sin iver samlar in data om människors utseenden och beteenden, i syfte att framavla den perfekta svenska folkstammen.

Hagerman gör precis det som den tränade historikern är lärd att göra, men som är så svårt, nämligen att skriva historia framlänges – det vill säga att skriva fram historien som om vi ännu inte vet vad som ligger i framtidens sköte. På så sätt ger Hagerman läsaren verktyg att tänka själv. Att dra egna slutsatser. Och att se sammanhangen mellan de svenska till synes aningslösa rasteorierna och den nazityska ras- och utrotningspraktiken. Maja Hagerman levererar just den typ av kunskap som vi behöver i vår tid.”

omanskligt_foto-niklas-larsson

Det är viktigt att kunskaperna om rasbiologi vidgas. Forum för levande historia har tagit fram ett studiematerial riktat till lärare om sortering, normer och makt med utgångspunkt från en tid då rasbiologiska idéer var allmänt accepterade och människor kategoriserades i vetenskapens namn. (O)mänskligt är även en turnéutställning för årskurs 9 och gymnasiet som tar upp frågor kring rasbiologi, steriliseringar, fördomar och diskriminering.
Just nu visas utställningen på Göteborgs stadsmuseum.

Och hur gick det då? Vetenskapsjournalisten Karin Bojs vann. Forum för levande historia gratulerar samtliga vinnare av Augustpriset och önskar samtidigt Maja Hagerman lycka till med boken om Herman Lundborg.

Ingrid Lomfors, överintendent

Foto: Niklas Larsson
Publicerat i Alla människors lika värde, Historiemedvetande, Mänskliga rättigheter, rasbiologi, Tolerans

Med lärdomar från historien

IMG_3206Just nu befinner jag mig i Debrecen i Ungern, nära gränsen till Rumänien. Här fanns en gång ett rikt och mångfasetterat judiskt liv. Nu är det borta. Över en halv miljon ungerska judar, och åtskilliga romer, mördades under Förintelsen. Fortfarande existerar en antisemitisk retorik och landets romer är föremål för diskriminering och social marginalisering.

Jag är här för att delta i IHRA:s (International Holocaust Rememberence Alliance) återkommande konferens och leda den svenska delegationen. Eftersom organisationen tillkom på svenskt initiativ 1998 har Sverige en särställning. Med sina 31 medlemsländer spelar IHRA en stor och viktig roll för att bredda kunskaperna om Förintelsen, inte minst i de länder som ganska nyligen börjat utforska sin historia. Syftet är att lära av historien för att främja arbete för tolerans och mänskliga rättigheter.

Samtidigt som vi samlas i Debrecen för att arbeta med lärdomar från Förintelsen pågår en flyktingkatastrof några mil härifrån. Hur ska konferensen förhålla sig till denna realitet? Det är en aktuell fråga som just nu diskuteras bland medlemsländerna. Vid ett par extra insatta programpunkter har bland annat Yehuda Bauer, en av världens ledande historiker på Förintelsen, uppmanat delegaterna att adressera flyktingfrågan i sina respektive länder.

Närmare 80 miljoner människor var hemlösa efter andra världskriget. De blev så småningom integrerade och har på olika sätt bidragit till Europas uppbyggnad. Lärdomar från historien kan ge oss vägledning inför mottagandet av dagens flyktingar, påminner Bauer. Därför är vi skyldiga att samverka i syfte att finna hållbara lösningar för integration av de flyktingar som nu söker en fristad i Europa.

Ingrid Lomfors, överintendent

(Foto från Exhibition "Eye to Eye", Debrecen 2015)
Publicerat i Alla människors lika värde, Antisemitism, civilkurage, Debrecen, Delaktighet, Demokrati, Diskriminering, Förintelsen, flyktingpolitik, Folkmord, främlingsfientlighet, Historiemedvetande, IHRA, levande historia, Mänskliga rättigheter, Minnas, normaliserad, rasism, rättigheter, Romer, Romer under Förintelsen, Tolerans, Ungern, utanförskap